Detta är den sista frågan som behandlar det fasta lätta Kustartilleribatteriet Järnavik (JV, 7,5 cm m/57 serie 3) på de båda öarna Harö och Tärnö i Karlshamns yttre (södra) skärgård. Det moderna batteriet byggdes under c:a två år med början 1970, lades ner 1999 samt rensades ut och plomberades år 2001. Uppgiften nu är att placera ut batteriets olika delar på en karta (varje liten prick på öarna anger läget för en funktion).

I typbatteriet ingick följande huvuddelar:

  • Tre halvautomatiska tornpjäser 7,5 cm kanon m/57 (P1, P2 och P3).
  • Eldledningsplats 2 (E2). Även kallad S-plats (= sammanställningsplats), kommandoplats eller huvudanläggning.
  • Eldledningsplats 1 (E1). Även benämnd mätstation 1 (Mst 1). Utrustad med X-bands eldledningsradar och Öga 1.
  • Öga 1 (Ö1). Fjärrstyrt pansartorn med lågljus-TV/laser. Ligger nära E1.
  • Öga 2 (Ö2). Även benämnt mätstation 2 (Mst 2). Bemannat pansartorn med kikare/laser.
  • Bergförråd (F). Flera bergförråd/ammunitionsdurkar ingick i batteriet. Dessa innehöll bl a finkalibrig ammunition, sprängmedel och minor.
  • Luftvärnsställningar (L) med centralinstrument (LC).

Förutom ovanstående delar ingick även bl a lysraketpjäs, ostagade rörantennmaster med antenner för UK-radio/rundradio/TV1/TV2 (en vid E1 och två nära E2), TV-kamera på fackverksmast för allmän ytövervakning (vid E2), fast ledningsnät för tal-/datakommunikation, skyttevärn med splitterskydd, skyddsrum, roterande skenradar (en bit ifrån E1:s radarantenn), skenpjäser, transformator och förråd. Kring varje huvudkomponent i batteriet fanns det för närförsvar c:a fem skyttevärn och ett skyddsrum SK10.

För batteriets mållägesbestämning användes ArtE 719 (artillerieldledning 719) med de tre normalmetoderna N1, N2 och N3 (vid behov fanns även ett antal reservmetoder):

  1. TV i sida och radar i längd.
  2. Radar i sida och radar i längd.
  3. TV i sida och laser i längd.

( ledtråd och svar )

Kategorier: Artiklar