Höytorp fort, Østfold, Norge

Text: Lars A. Hansson 8 - jun - 2013

På vakt vid den svenska gränsen

Efter unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 fick norrmännen godta att de gränsfästningar som byggts till skydd mot ett svenskt anfall revs och ett en demilitariserad zon upprättades på båda sidor om gränsen från Elverum i norr till Svinesund i söder. Forten vid bl.a. Örje passet revs och det norska försvaret fick sin tyngdpunkt flyttad till den så kallade Glommalinjen. För att förstärka denna beslutade det norska Stortinget om byggandet av Fossumströkets fästning med bergforten vid Höytorp och Trögstad samt brogallerierna vid Fossum bro.

Höytorp fort, spärrfort i den så kallade Glommalinjen, uppfördes tillsammans med Trögstad fort och brogallerierna vid Fossum och Langnes under 1912-17. Dessa anläggningar slogs samman till Fossumströkets fästning.
Fästningen var tänkt att stödja offensiva operationer öst om Glomma. Den ingick efter första världskriget som en del av den yttre försvarslinjen kring Oslo.
Höytorp fort var bestyckat med fyra långskjutande kanoner i pansartorn. Av dessa var de två 12 cm Schneider tornpjäserna batteriets huvudartilleri, pjäser man fick ärva från Fredriksten. De två övriga var 7,5 cm Cockerill & Cie tornpjäser som köptes in nya till fästningen. Förutom dessa hade man även fyra 12 cm tunga haubitsar, åtta 8,4 cm fältkanoner och en luftvärnskanon. Det var också utrustat med flera kulsprutor och 12 strålkastare. Runt fortet fanns det omfattande taggtrådspärrar. Full krigsbemanning var cirka 800 man.

En av 12 cm kanonerna som numer igen kan beskådas på Fredrikstens fästning.

Karta över Höytorp från 1915. Gula partier markerar vägar och gravar, själva bergdelen ligger vid den gula öppna fyrkanten och delarna som finns inne i berget liksom tunnlar i övriga delar är markerade röda.
Kommandocentralen, KC, ligger i bergdelens sydvästra hörn, två framskjutna Obsplatser ligger vid de långa tunnlarnas yttre ändar, infanterilogementen ligger norr om graven och längs bergets norra sida ligger sambandscentral och kök. Bergets logement ligger mellan KC och ingången som ligger i nordvästra hörnet. På forthjässan fanns tornpjäserna i ordning från sydväst: 7,5 – 12 – 12 – 7,5. I områdets nordöstra hörn var LV-pjäsen placerad och i sänkan mellan de två bergen med en pjäs tydligt synlig som en svart punkt finns pjäsplatserna för haubitsarna. På berget i sydväst var fältkanonerna grupperade och fem pjäsplatser är synliga på kartan.

Huvudanläggningen är insprängd i berget, med bland annat logement, kök, magasin och kommandocentraler. Tillsammans finns det 1100 meter tunnlar och underjordiska gångar på området.
Höytorp fort var operativt fram till krigsutbrottet. Den 13 och 14 april 1940 var fortet i strid med tyska förband under ett dygn. En norsk soldat och ett okänt antal tyska soldater blev dödade i striderna. Vad fortet användes till under kriget är oklart, dock avväpnades det snabbt och tornpjäserna flyttades till kusten. Efter kriget blev området först använt som övningsområde, därefter som högkvarter för Transportregementet fram till 1994. Anläggningen blev skyddad 2001 och övertogs av Eidsberg kommun 2003. Området är hela 430 hektar stort, innehåller 40 byggnader och ett bra spår- och vägnät förutom försvarsanläggningarna.

Kommandoplatsen internt.

Södra obs-platsen och kommandocentralen från södra berget.

Rester av pjäsbrunn som artikelns skrivande 2010 inte innehöll någon pjäs.

Föreningen för Höytorps fort startades 1996 och har i dag ca 130 medlemmar. Bakgrunden till att föreningen startades var en önskan om att bevara Höytorps fort för framtiden. Föreningen har utfört – och utför mycket frivilligt arbete. Bland annat har man utfört restaureringsarbeten i fortet, uppstart och drift av ett litet fästningsmuseum samt renovering och montering av fortets kanoner. Båda 7,5 cm kanonerna är nu tillbakaförda och kommer förhoppningsvis att vara på plats redan till sommarsäsongen 2010. För den intresserade finns även ett litet artillerimuseum på området som hålls öppet innan de guidade turerna.