En återkommande fråga från såväl medlemmar som icke-medlemmar är vilka böcker som kan rekommenderas för grundläggande kunskaper inom det fortifikationshistoriska området. Området är enormt och spänner över lång tid. Fasta försvarsanordningar har funnits mycket länge.

Den mest kända och största fasta försvarslinjen var 8850 km lång och bestod av bl a den Kinesiska muren som byggdes i omgångar fr o m 300-talet fKr fram till 1600-talet. Välkända fasta försvarslinjer i Europa på 1900-talet var t ex: Västvallen (Siegfriedlinjen), Atlantvallen, Maginotlinjen, Mannerheimlinjen, Stalinlinjen, Molotovlinjen samt svenska Kalixlinjen (område med c:a 2800 befästningar) och Per Albin-linjen (drygt 1000 betongvärn som kustförsvar i Skåne och Blekinge). Även de olika ländernas fasta kustartilleri räknas ofta med när det gäller försvarslinjer (se Kustartilleriets befästningar, efter inloggning).

”Les Casemates du Bock” från 1745 i Luxemburg

Underjordiska befästningar har också de en relativt lång historia. Naturliga grottor har inledningsvis använts. Gruvor har fungerat som olika slags skyddade utrymmen. I Europa gjordes omfattande underjordiska försvarsanläggningar redan under mitten av 1600-talet (t ex i den Luxemburgska huvudstaden Luxemburg och i den Belgiska staden Philippeville). Under senare delen av 1700-talet började tunnlar på allvar anläggas i Gibraltarklippan. I Sverige dröjde det fram till slutet av 1800-talet innan större försvarsbyggnationer gjordes i det svårbearbetade urberget. Dynamiten, som underlättade bergarbetet väsentligt, uppfanns av Alfred Nobel under 1860-talet (patent 1867). De första sprängningarna för Bodens fästning skedde år 1901.

Under tiden för andra världskriget fanns det ett mycket stort antal fortifikatoriska objekt. I de flesta fall olika typer av ytligt förlagda betongbunkrar, men också en del konstruktioner i berg. Under efterkrigstidens kalla krig ökade andelen berganläggningar och djupt förlagda betongkonstruktioner.

Önskas en tämligen komplett redovisning av Europas större fortifikationer och fasta försvarslinjer vid tiden för andra världskriget rekommenderas boken ”Fortress Europe – European fortifications of world war II” av J.E. Kaufmann och Robert M. Jurga 2002 (ISBN 0-306-81174-X). Är man ute efter en översiktlig beskrivning över hela världens underjordiska anläggningar under kalla kriget är boken ”Underground Structures of the Cold War: The World Below” av Paul Ozorak 2012 (ISBN 978-1-84884-480-3) ett bra val.

För den som vill lära sig mer om och kanske också planerar att besöka de mycket välkända och omfattande fasta försvarslinjerna Maginotlinjen och Atlantvallen och/eller den svenska Per Albin-linjen rekommenderas även följande tre böcker: ”The Maginot Line: History and Guide” av J.E. Kaufmann, H.W. Kaufmann, A. Jankovič-Potočnik och P. Lang 2017 (ISBN 978-1-52671-151-9), ”The Atlantic Wall: History and Guide” av J.E. Kaufmann, H.W. Kaufmann, A. Jankovič-Potočnik och Vladimir Tonič 2012 (ISBN 978-1-84884-387-5) samt ”Skånelinjen (Per-Albin linjen) – Det skånska kustförsvaret under andra världskriget” av Leif Högberg 2000 (ISBN 91-973900-0-3).