Denna sista fortifikationshistoriska fråga på vår medelstora friliggande bunker är indelad i fyra delfrågor. Här kommer svaren. Som vanligt förstoras bilderna med högerklick på bilden följt av menyvalet ”Öppna bild i ny flik”.
27 a) Bunkerns stomme är i sin helhet platsgjuten vilket bl a innebär att inga prefabricerade betongelement använts i denna. Det som markerats med de röda pilarna i frågan är alltså inte några skarvar mellan prefabricerade delar. Det rör sig istället om några av de gjutfogar som konstruktören angett i ritningen. Gjutfogarna visar var man ska göra uppehåll i gjutningen mellan olika gjutetapper. För att konstruktionens hållfasthet inte ska äventyras är det viktigt att gjutfogar inte görs på andra ställen än de anvisade. Det finns olika typer av gjutfogar och det är därför högst väsentligt att arbetet med de aktuella gjutfogarna genomförs på korrekt sätt. Det är noga reglerat hur gjutfogarna ska utföras. Se nedanstående utdrag ur bunkerns ritning som beskriver hur gjutfogarna ska hanteras vid gjutningen av denna bunker.
27 b) Nödutgångens ytterlucka ska enligt ritningen vara en ”Elkington GATIC M66” (GATIC = Gas Air Tight Inspection Covers). Kraven på ytterluckan är att den ska klara stora påkänningar utan att rubbas eller deformeras. Samtidigt ska den vara tät och ge rimligt skydd mot gas, damm och vatten. Det som utmärker den angivna lucktypen är att den består av de två komponenterna segjärn och betong. Locksektionerna i luckan fylls med betong efter att luckan monterats på plats.
27 c) Det är viktigt att alla delar i en bunker fungerar. En väsentlig funktion är toaletterna. I små och medelstora bunkrar samt i de flesta skyddsrum för civilbefolkningen har toalettfunktionen lösts med TC dvs ”torrklosetter” där latrin uppsamlas i en tunna (och alltså inte spolas bort med vatten som i WC, vattenklosetten). I större bunkrar, som t ex civilförvarsvarets två våningars ledningsbunkrar av typ C och D, stötvågssäkras avloppsanlutningarna och där kan man alltså ha fungerande WC även i krigstid. I den aktuella medelstora bunkern är lösningen dock att ha en fredslösning (”fredsdrift”) med en styck WC och en krigslösning (”skyddsdrift”) med tre styck TC bredvid varandra. Som det framgår av nedanstående ritning tas WC-stolen (fredsdrift, ritningen nedan till höger) bort och avloppet försluts vid skyddsdrift (ritningen nedan till vänster).
Här nedan visas en översiktplan över en DC (Civilförsvarets distriktscentral) i en mindre friliggande bunker av standardtyp F. I denna variant av bunkertyp F finns WC kopplad till kommunalt eller lokalt avlopp tillgänglig vid fredsdrift UTANFÖR stötvågs- och gasskyddat utrymme i rummet märkt 012. Vid skyddsdrift används två TC i rum 05 (”servicerum”). Samtliga rumsbeteckningar och anvisningsskyltar i planen finns förklarade här.
27 d) Vad bunkern var avsedd för, hur många människor som skulle arbeta i den och hur mycket bunkern skulle tåla framgår av ritningens beteckning. I detta fallet står det ”FE 60-100”. ”FE” innebär att bunkern är ett skyddsrum för en framskjuten enhet. De framskjutna enheterna sattes upp i större städer runt 1960 och avvecklades på 1990-talet. Personalen kom från räddningstjänsten och civilförsvaret i övrigt. De följande siffrorna anger antalet personer som bunkern är dimensionerad för (här 60 personer). Siffran efter bindestrecket anger bunkerns skyddsnivå. I detta fallet ska bunkern klara direktträff av en 100 kg konventionell flygbomb. Det fanns även två andra vanliga varianter av skyddet för de framskjutna enheterna nämligen FE 30-100 (som ovan, men för 30 personer) och FE 60-250 (som ovan, men med skydd mot direktträff av en 250 kg konventionell flygbomb). En del skydd för framskjutna enheter fanns i berganläggningar. I vissa skydd för framskjutna enheter ingick även fordonsskydd.
Källor
Ritningar på FE 60-100 ”Bunker” från Västerås stadsarkiv, 1974.
Underhållsinstruktion – Ledningscentral typ F DC Vännäs, 1979-01-11.
Om kriget kommer, Lennart Rosander & Per Olgarsson, 2014.
I skuggan av kriget – Svenskt civilförsvar 1937 – 1996, red Vilhelm Sjölin, 2014.
Statens offentliga utredningar – Civilförsvarets organisation, SOU 1958:13.
Betonghandbok – Arbetsutförande utgåva 2, red. C Ljungkrantz & G Möller & N Petersons, 2019.
GATIC Access Covers, marknadsföringsbroschyr, april 2011.
Anläggningsinstruktioner – Ledningscentraler C100 och D100.
HC Anläggningsinstruktion – Ledningscentral typ C250 vattenkyld, nödutgång, 1976.
SK10 KUPOL – Befästningsinstruktion, 1971.
KA 7,5/57 serie 3, S-plats, nödutgång – Befästningsinstruktion, 1971.
Webbsidor: www.elkington.com , www.elkington.se