Frågan 09 behandlar de 1323 luftbevakningsstationerna (ls) av modell 1956 (m/56) som fanns i Sverige under det kalla kriget. Huvuduppgifterna för luftbevakningspersonalen var att vid beredskap bevaka luftrummet och rapportera fientlig flygverksamhet (t ex identifiering, överflygning, bombfällning och luftlandsättning) samt viktiga händelser på marken och till sjöss.

Ls-tornen m/56 byggdes upp med prefabricerade fackverkssektioner av längden 2 m och 4 m. Tornens maximala höjd var av säkerhetsskäl 16 m (dvs 4 sektioner x 4 m). Överst placerades en tornkorg av trä med plåtklädd utsida. Ls-tornen hade tre markförankrade staglinor och basen sattes fast i ett triangelformat platsgjutet markfundament av betong.

I ls-området fanns oftast torn, förläggning, utedass, skyttevärn och telefonlinje. Ibland fanns det även en intensimeter för mätning av radioaktivitet.

Eftersom ls-tornen oftast var högt belägna förseddes de med ett åskskydd. Detta bestod av ett järnrör i vardera hörn i tornkorgen som förbands med två järntrådar i ett kryss ovanför korgen.

Nedanstående foton kommer från en välbevarad luftbevakningsstation m/56 i Östergötland.