Igår (2022-10-31) lämnade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en rapport till regeringen angående det civila försvaret år 2030. För fortifikationsintresserade är speciellt avsnittet ”4.3 Fysiskt skydd” värt att studera. I denna del av rapporten framförs bedömningar och slutsatser om vikten av fortifikatoriska lösningar som påminner om de som var aktuella under kalla kriget. Byggandet av nya bergrum och uppgradering av gamla anläggningar och utrymmen nämns som konkreta åtgärder. Att alternativa skyddsmetoder som t ex sekretess, rörlighet eller geografisk spridning (redundans) skulle vara tillräckliga avfärdas.
Ett återupprättande av en funktion för planering och förberedelser för forcerad utbyggnad av skyddsnivå under höjd beredskap och krig (nybyggnation), reparation av skadade anläggningar och infrastruktur samt röjning behövs enligt rapporten. Den tidigare BRB (byggnads- och reparationsberedskapen som var byggindustrins beredskapsorganisation) fyllde denna funktion under kalla kriget.
Det föreslås också att driftvärn nyinrättas och att Fortifikationsverket ska etablera ett ”Bibliotek för skyddsprodukter samt typlösningar för byggnader och teknik”. Fortifikationsverket föreslås även etablera en test- och försöksanläggning för att verifiera och validera skyddslösningar i realistisk driftmiljö.
De speciella funktioner som ska skyddas fortifikatoriskt är enligt rapporten bl a:
”Exempel på anläggningar som därför kan behöva fortifikatoriskt skydd är ledningsplatser, beredskapslager, noder för elektronisk kommunikation, anläggningar inom energiproduktion- och distribution, dricksvatten och avlopp, industriproduktion, datahallar, reservfunktioner och andra kritiska verksamheter. Sådana skyddade anläggningar behöver även konstrueras för en uthållighet avseende tekniska försörjningssystem, kommunikationer, reservdelar samt förnödenheter för den personal som ska verka i anläggningen.”
Här finns rapporten i sin helhet som pdf.