Fortifikationshistorisk fråga 28 rör vatteninträngningen i övergivna bergrum (och bunkrar). Frågan består av följande fem delfrågor:

1. -Vad är det för vatten och varifrån kommer det ?
2. Våra vanliga bergarter gnejs, granit, .. etc borde vara vattentäta material. -Kan berg verkligen släppa igenom vatten ?
3. Byggda bergrum ska ju vara täta mot bl a vatten och gas. -Varför kommer vattnet ändå in i det övergivna bergrummet ?
4. När ett övergivet bergrum naturligt fylls på med vatten: -Kommer hela bergrummet att så småningom vattenfyllas eller fylls det till en viss nivå ?
5. Ett bergrum har varit övergivet en längre tid och naturligt vatten har strömmat in. -Har vattennivån i bergrummet till slut blivit konstant eller varierar den både uppåt och nedåt (varför och hur varierar den i så fall) ?

---

Svar

Här nedan kommer svaren på delfrågorna i fråga 28. Referenser finns i svaret till Fortifikationshistorisk fråga 29. Som vanligt kan bilderna förstoras med högerklick på bilden följt av menyvalet ”Öppna bild i ny flik”.

a) Vattnet som tränger in i övergivna bergrum är grundvatten (underjordiskt sötvatten, färskvatten). Grundvattnet har sitt ursprung i den nederbörd som infiltrerar marken (efter avdunstning, växters transpiration samt avrinning till vattendrag och sjöar). Om grundvattenytan kring bergrummet ligger lägre än ett närliggande ytvattendrag kan infiltration ske även från detta. Om berganläggningen ligger under havsnivå och kustnära kan det finnas risk för saltvatteninträngning från havet. I vissa fall kan även en del vatten direkt från regn läcka in i anläggningen.

b) Våra vanligaste bergarter (gnejs, granit, diabas, .. etc) är täta och kan betraktas som ogenomträngliga för vatten. Andra bergarter som t ex sandsten och kalksten har en något större vattensläpplighet, men det får bara betydelse om berget är helt sprickfritt. Grundvattnet strömmar alltså i bergets sprickor och spricksystem. En typisk egenskap för vårt urberg är att det är hårt och sprickigt. Ju äldre berget är desto fler perioder med sprickbildning har det varit med om.

c) I samband med att ett bergrum byggs sker en rad olika åtgärder för att förstärka och täta berget. Det är alltid önskvärt att ha så liten inläckning av grundvatten som möjligt, men det går inte att helt eliminera detta. Vattenuppsamlingssystem och dränering ordnas så effektivt som möjligt. I aktiva anläggningar finns det en lågt placerad pumpgrop. Stängs pumpen i pumpgropen av kommer grundvatten att stiga i berganläggningen. I aktiva berganläggningar där människor ska befinna sig finns det oftast huskroppar som byggts upp inuti berget. Dessa inre hus kan t ex bestå av gjuten betong, stål eller betonghålsten och ger en god arbetsmiljö. Husen inuti berget skyddar de aktiva utrymmena mot vattenflöden uppifrån och ytan som de står på ska vara väl dränerad. Vid skyddsdrift sker trycksättning av utrymmena så att gas utifrån inte ska läcka in. I en övergiven bergrumsanläggning finns inga pumpar och alla dörrar och luckor är borttagna alternativt lämnas öppna. Dessutom underhålls inte anläggningens dränering längre.

d) När en bergrumsanläggning övergetts sker inträngning av grundvatten genom de inre bergytorna. Eftersom det inte finns några pumpar i pumpgroparna stiger vattnet i anläggningen. Stighastigheten bestäms av bergets genomsläpplighet och tryckförhållandena i berget. Hur högt vattnet kommer att stiga i anläggningen beror på hur djupt anläggningen ligger i förhållande till omgivande grundvattenyta. Ligger anläggningen djupt ner (helt under omgivande grundvattenyta) kommer berganläggningen att vattenfyllas helt. Om anläggningen ligger högre upp (över omgivande grundvattenyta) kanske vi inte får några synliga vattensamlingar alls. Vattennivån i berganläggningen anpassar sig alltså så småningom till den omgivande grundvattennivån.

e) Vattennivån i den övergivna bergrumsanläggningen anpassar sig med tiden till den omgivande grundvattenytan. I urberget varierar grundvattennivån kraftigt under året och även en del mellan åren. På sommaren och under kalla vintrar (med tjäle i marken) är grundvattennivån låg. Fr o m april – maj börjar avdunstningen bli större än nederbörden och växterna tar för sig av markvattnet. Höga grundvattennivåer uppträder under vår och höst (låg avdunstning och liten konkurrens från växterna om markvattnet). Vill vi (efter tillstånd, i sällskap och rätt utrustad !) besöka en övergiven berganläggning med minimal vattennivå bör vi alltså göra det i slutet av en varm och torr sommar. Aktuella grundvattennivåer finns på www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/aktuella-grundvattennivaer/.

Bunkrar

För inträngande vatten i bunkrar (nedgrävda huskroppar av armerad betong) gäller liknande resonemang som för bergrum. Den omgivande marken till bunkrar kan liksom bergmassor ha olika egenskaper. Förmågan att släppa igenom, suga upp och hålla kvar vatten bestäms av jordens kornstorlek och hur tätt dessa korn är packade. T ex täta leror, som består av extremt små partiklar, har liten vattengenomsläpplighet. Ju större porerna är i markmaterialet desto lösare binds vatten i detta och desto mer och snabbare varierar vattennivåerna (jämför med en bergmassa med många/stora sprickor).

-Synpunkter eller tankar ? -Hör gärna av dig till infofortifikation.se !
(skriv in @ mellan ”info och ”fortifikation” (mot skräppost)).