Fråga 21 rör den runda anordning som vi ofta kan hitta i anslutning till ytterdörren vid gamla bergrum. Anordningen finns vid civila skyddsrum med fast luftsluss som byggdes under tiden 1945 – 1974 (enligt de då gällande skyddsrumsreglerna S7, ASKR samt NSKR). En del ännu äldre skyddsrum har uppgraderats med anordningen.

I frågans ledtråd specificeras anläggningens yttersta barriärs tre öppningar/genomföringar som in/ut-gång, luftintag och frånluftsutsläpp. Den rektangulära dörröppningen är lätt att identifiera och luftintaget är också lätthittat eftersom detta sker via ett relativt långt vertikalt järnrör utanför barriären. Röret till luftintaget gör detta svårblockerat samtidigt som kvaliteten på tilluften blir så bra som möjligt.

En särskild skyddsrumslag (1940 :119) lagfäste för första gången skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum m m. Bl a skulle skyddsrum anordnas i anslutning till hamn, järnvägsstation, industriell anläggning, undervisnings- och vårdanstalt. De fyra ovanstående bergskyddsrummen finns nära sådana anläggningar.

Frånluftsutsläpp

Den efterfrågade runda anordningen är ett frånluftsutsläpp. Uteluft tas med en fläkt in i anläggningen via luftintagets utanpåliggande rör. Vid risk för farliga gaser renas uteluften i filter innan den sprids i skyddsrummet. Använd luft släpps ut genom frånluftsutsläppet (den aktuella anordningen). För att farliga gaser inte ska läcka in i skyddsrummet sätts detta under ett övertryck vid gasfara.

Fast övertrycksventil (tidigare benämnd skyddsventil, SV)

I de nu aktuella fallen består frånluftsutsläppet i den yttersta barriären av en fast övertrycksventil. Till skillnad från andra tekniska lösningar saknar denna rörliga delar. På grund av övertrycket i skyddsrummets ventilationsluft pressas frånluften sakta ut genom de små mellanrummen i fyllnadsmaterialet som finns i ventilen. En mycket snabb och kraftig tryckökning (luftstötvåg från detonation eller explosion) utanför skyddsrummet bromsas och dämpas av ventilens begränsade genomsläppsförmåga. Den fasta övertrycksventilen har tre funktioner: Frånluftsutsläpp, skydd mot luftstötvågor och splitterskydd.

Fyllnadsmaterialet

Den fasta övertrycksventilen är fylld med småstenar, s k ”ärtsingel”, av fraktionen (kornstorleken) 6 – 8 mm. Ursprungligen avsåg ”singel” endast mjukt avrundade stenar från naturgrus, men eftersom naturgruset är en begränsad resurs som naturen använder för vattenrening och landskapsuppbyggnad, betecknar ”singel” i de flesta sammanhang numera oftast stenar från bergkross (som mer korrekt benämns ”makadam”).

Ärtsinglet hålls på plats av finmaskiga trådnät på insidorna av de båda metallgallren. Underhåll av den fasta övertrycksventilen sker genom att med ficklampa kontrollera att singlet inte förorenats eller sjunkit ihop och vid behov fylla på eller byta ut. Nyare ventiler är märkta med tillverkningsår. Det förekommer en variant av fasta övertrycksventiler ”med hake”. I den används ärtsingel 8 – 10 mm och på ventilens insida finns det en hake med låsmuttrar samt handtag.

Antalet fasta övertrycksventiler

De fasta övertrycksventilerna finns i skyddsrummets yttersta barriär mellan skyddsrummets gasfång och utsida i anslutning till skyddsrumsdörren. Antalet fasta övertrycksventiler kan ge en grov uppfattning om hur stort skyddsrummet är. Ju fler människor det kan vara i skyddsrummet desto mer tilluft behövs det. Mer tilluft in till skyddsrummet medför mer frånluft. Större frånluftsflöde kräver fler fasta övertrycksventiler. Ett större antal fasta övertrycksventiler kan ofta (men inte alltid !) indikera ett större skyddsrum.

För- och nackdelar med fasta övertrycksventiler

Fördelarna med en fast övertrycksventil framför en rörlig är huvudsakligen:

• Stabil konstruktion som fungerar direkt som luftstötvågsskydd (utan den lilla tidsfördröjning som rörliga ventiler har).
• Inga delar som kan hänga upp sig, blockeras, slås sönder, rosta fast eller dra snett.
• Relativt okänslig för granatsplitter (behöver därför inte förses med kvadratisk splitterskyddsplåt eller kort nedåtvänd rörböj på utsidan).
• Svår att montera fel och/eller manipulera (avsiktligt eller av okunskap).
• Kan inte hamna i besvärande självsvängning på det sätt som rörliga övertrycksventiler ibland kan (vid maskindriven ventilation).

Det finns också nackdelar:

• Det kan förekomma en viss ojämnhet i prestanda (singelkvalitet, kornstorlekar, under- och överkorn).
• Onödigt mycket kontaminerad luft kan pysa in i gasslussen genom skyddsventilen i samband med en kraftig tryckökning utanför skyddsrummet.
• Vid ovarsamt renoveringsarbete kan det lätt komma in puts, smuts och/eller färg i den fasta övertrycksventilen.
• I en fast övertrycksventil som exponeras för väder kan det uppstå hindrande isbildning i fyllnadsmaterialet.

Källor

Statens offentliga utredningar – Skyddsrum, Försvarsdepartementet, 1972:50.
Anvisningar för anordnande av skyddsrum (ASkr) Andra upplagan, KUNGL CIVILFÖRSVARSSTYRELSEN, 1955.
Typlösning – T05-101 Genomföring för övertrycksventil, Lars-Erik Holmberg och Björn Ekengren, 2016.
Underhåll och användning av skyddsrum, Matti Virpiaro et al, 2014.
Hemskyddet – Handledning, Riksluftskyddsförbundet, 1940.
Luftkrig över Sverige ? Befolkningens skyddande mot bombanfall, K A Bratt och A Kretz, 7:e uppl, 1942.
I skuggan av kriget – Svenskt civilförsvar 1937 – 1996, red Vilhelm Sjölin, 2014.
Berg för byggande – Om bergmaterialindustrin, Lars Hultkvist, 2007.
Webbsidor: www.msb.se , www.skyddsrum.eu