Svar: Borrhål och brunn

I kalla krigets bemannade berganläggningar fanns det normalt en djupborrad brunn för dricksvatten. Brunnsborrningsmaskinerna var så höga att de inte fick plats i de utsprängda utrymmena. Brunnsborrningar fick alltså göras från bergets utsida. Borrhålet ovanför brunnen plomberades när brunnen var klar.

Den djupborrade brunnen med pump hittar vi rakt under det plomberade borrhålet. Efter pumpen finns det regelmässigt en hydrofor inkopplad. Hydroforen är en tryckvattenbehållare som fungerar som ett mellanlager med trycksatt vatten (pumpen behöver då inte starta varenda gång som vatten används).

Modernare brunnsborrmaskiner är inte lika höga som föregångarna. Dock är de fortfarande så skrymmande att de normalt inte går att använda i vanliga bergrum.

Annat vatten än dricksvatten togs ofta direkt från havet eller närliggande vattendrag.

Fotot till höger: ”Ny brunnsborrningsmaskin hemkommen”, Östhammar, Uppland 1910 – 1930, Fotograf Skötsner-Edhlund. digitaltmuseum.se/021016532976. Licens PDM.

Nere till vänster: Plomberat ingångshål för brunnsborrmaskin ovanpå Femörefortet (lätt KA-batteri 7,5 cm m/57, serie 1). Stort tack till Lars Dahlbom för tillståndet att använda fotot som även finns publicerat på sidan 104 i boken ”Femörefortet – Bråvikens lås” av Lars Dahlbom, 2016.

Källor

Svensk Teknisk Uppslagsbok Del II, huvudred. C.A. Strömberg, 1943.
NORMBRUNN –16 VÄGLEDNING FÖR ATT BORRA BRUNN, SGU, 2016.
Femörefortet – Bråvikens lås, Lars Dahlbom, 2016.
HAB – FortF anvisningar för handhavande av befästningar.
Svensk FortifikationsHistorisk Förening – Besök i olika berganläggningar.
Webbsidor: www.sgu.se , www.digitaltmuseum.se , www.femorefortet.se