I kalla krigets civilförsvarsorganisation ingick: Skyddade ledningscentraler för civilförsvarsstab och andra samverkande enheter, framskjutna enheter, observationsplatser och krigsbranddammar (som är svaret på frågan !). De skyddade krigsbranddammarna var avsedda för kommunernas släckinsatser vid utebliven vattenförsörjning i krig.
Krigsbranddammar har med statsbidrag byggts i de flesta svenska kommuner under 1950 -1980 -talen. De vanligaste är förstärkta betongcisterner under mark på 50 – 2000 m³. Man- och inspektionsluckor i varierande utförande leder in i konstruktionen. Några branddammar anslöts till det kommunala vattennätet.
Eventuell avveckling av krigsbranddammar av betong ska enligt MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) göras på följande sätt: Först ska krigsbranddammen tömmas på vatten. Därefter ska takbjälklaget friläggas och rivas. Kvarvarande konstruktion ska avslutningsvis fyllas med grus eller lämpliga massor. Eventuella anslutningar till kommunalt vattennät proppas.
Krigsbranddammen i frågan (Fortifikationshistorisk fråga 11) och i dess ledtråd är den nyaste av de två anlagda krigsbranddammarna i Karlshamn. Den anlades under kraftig tidspress år 1981 med 100% statsbidrag för 450 000 kr (dåtidens penningvärde) och finns fortfarande kvar strax sydost om Karlshamns sjukhus i norra delen av staden. I Karlshamns kommunarkiv kan vi bl a läsa följande i en skrivelse från Länsstyrelsen i Blekinge (1981-03-20):
”Länsstyrelsen har som ett led i sysselsättningshöjande arbete erhållit medel för utbyggnad av tre krigsbranddammar, en i vardera Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommuner. Branddammarna skall projekteras och byggstartas så snart som möjligt samt vara färdigställda till minst 3/4 den 30 juni 1981.”
Den äldsta krigsbranddammen i Karlshamn (se bild 1 – 10) byggdes 1972 och avvecklades under senare delen av 2016. Redan i februari 1966 hade Civilförsvarsstyrelsen fattat beslut om att krigsbranddammen skulle finnas i Karlshamn och första beslutet i stadsfullmäktige fattades år 1969. Placeringen föreslogs och blev strax norr om Bodestorpsskolan i östra delen av Karlshamn. Totalkostnad 135 000 kr och av detta skulle 2/3 vara statsbidrag (dåtidens penningvärde).
Argumenten från kommunens brandchef för placeringen av denna krigsbranddamm var följande (anm.: konflagration = omfattande och förstörande eld som hotar liv, hälsa och/eller egendom):
”.. Med denna placering kommer dammen att utgöra ett tillfredsställande och nödvändigt komplement till nu befintliga vattentag för krigsbrandsläckning. Anordnande av denna damm kommer att innebära att konflagrationsbebyggelsen i stadskärnan täckes helt upp av vattentag inom ett avstånd om c:a 400 m. Själva placeringen av dammen är mycket lämplig enär denna plats är belägen på betryggande avstånd från stadskärnans storbrandsområde. Platsen är dessutom skyddad från strålningsvärme av trädplanteringen utmed Erik Dahlbergsvägen.”
En (den norra) av de två man- och inspektionsluckorna samt en av skyltstolparna visas på bild 3. Fotot ger en uppfattning om tjockleken på täcklagret ovanpå branddammen. På bild 4 har rivningen påbörjats. Notera lockets tjocklek och armeringens utförande.
Nedan ser vi två konstruktionsdetaljer:
- Den vertikala och de dubbla horisontella raderna av ingjutna stegjärn under man-/inspektionsluckorna.
- De nio betongpelarna gör konstruktionen stabil och motståndskraftig.
Vid rivningsarbetet separeras olika beståndsdelar. Här nedan till vänster ser vi de frilagda armeringsjärnen (bild 7). Bottenplattan och en större del av väggen bibehålls oförändrade och utfyllnad sker med betongrester och grus (bild 8).
Karlshamns äldsta krigsbranddamms kvarvarande rester är nu övertäckta och en modern och säker avlämnings-/upphämtningsplats för skolbarnen är iordningställd.
